Behandlingar

"Min hjärna behöver all hjälp den kan få"

Copyright © All Rights Reserved 2015

Läkemedel

Alla antidepressiva läkemedel påverkar en eller flera signalsubstanser i hjärnan. Det handlar framför allt om signalsubstanserna serotonin och noradrenalin. Vissa läkemedel påverkar båda, medan andra har effekt på bara den ena. Det finns ingen anledning till att undvika läkemedel. De mediciner som används i dag ger god hjälp, särskilt vid svårare depressioner. Ju svårare tillståndet är, desto mer nytta gör läkemedlen. Att hitta rätt medicin för just dig kan vara svårt. Jag har fått mycket hjälp från min läkare att hitta det som passar mig.

 

SSRI (Selektiva serotoninåterupptagshämmare)

På 1990-talet började man använda SSRI-medlen i Sverige. Det första medlet, fluoxetin, kallades i USA Prozac, och fick i Sverige heta Fontex. Andra vanliga SSRI-läkemedel är citalopram (Cipramil), paroxetin (Seroxat) och sertralin (Zoloft). De här läkemedlen ökar tillgängligheten av signalsubstansen serotonin utan att direkt påverka de andra signalsubstanserna.

 

Tricykliska läkemedel

Hit hör de äldsta grupperna av antidepressiva läkemedel, till exempel imipramin (Tofranil), klomipramin (Anafranil) och amitriptylin (Tryptizol). Trots att de har använts sedan 1950-talet vet man inte exakt hur de fungerar, mer än att de påverkar dels kroppens signalsystem med serotonin och noradrenalin, dels andra signalsystem som har betydelse för vissa biverkningar. För vissa patienter med svårare depression är de här medicinerna den bästa behandlingen.

 

Övriga antidepressiva

Här finns läkemedel som påverkar både serotonin- och noradrenalin­systemen, till exempel mirtazepin (Remeron) och venlafaxin (Efexor), samt reboxetin (Edronax), som bara påverkar noradrenalin­systemet. De här läkemedlen kallas ofta för nyare antidepressiva.

 

Litium

Litium är ett grundämne. Man vet inte riktigt hur det verkar, men det har visat sig att när behandling med antidepressiva läkemedel inte räcker, kan man få behandlingen att fungera genom att lägga till litium. Vid bipolär (manodepressiv) sjukdom finns starkt stöd för att litium, använt som ensamt läkemedel, är den behandling som har bäst resultat.

Terapi

Kognitiv terapi

Kognitiv terapi handlar om att förändra negativa underliggande mönster för tankar och reaktioner. Vid depression har patienten oftast en negativ självbild, som hen och terapeuten tillsammans undersöker. Terapin går ut på att patienten testar hur realistisk självbilden är, och förändrar den. Det finns starkt stöd för att metoden är effektiv vid lindriga depressioner.

 

Beteendeterapi

Beteendeterapi riktar in sig på hur patienten beter sig. Patienten tränar in ett visst beteende och får uppmuntran och stöd för det. Vid depressions­behandling innebär det att träna på att aktivera sig och återuppta sysslor som man har slutat med under depressionen. Belöningen blir att man mår bättre och att självförtroendet ökar. Det finns starkt stöd för att metoden är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner. I praktiken finns det i Sverige i dag knappast någon renodlad beteendeterapi, utan det handlar nästan alltid om kognitiv beteendeterapi, som också är effektiv.

 

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi, eller KBT som den ofta förkortas, är en kombination av kognitiv terapi och beteendeterapi. Viktigt i terapin är att patienten arbetar med hemuppgifter för att ändra både tankemönster och beteende. Det finns starkt stöd för att metoden är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner.

 

Interpersonell psykoterapi

Metoden har utvecklats just för att behandla depression. Interpersonell psykoterapi påminner om psykodynamisk korttidsterapi, men koncentrerar sig mer på patientens nuvarande relationer till andra människor, och på att förbättra dessa. Det finns starkt stöd för att metoden är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner.

 

Psykodynamisk korttidsterapi

Psykodynamiska metoder syftar till att ge insikt om egna omedvetna föreställningar. Till skillnad från lång psykodynamisk terapi handlar modern psykodynamisk korttidsterapi mer om vad som händer i patientens liv just nu. Terapeuten är mer aktiv än i de ursprungliga metoderna. Det finns måttligt stöd för att den här typen av korttidsterapi är effektiv vid lindriga och måttliga depressioner.

 

Psykosocial rådgivning

Psykosocial rådgivning, på engelska kallad counselling, är vanlig inom primärvården i Nordamerika och Storbritannien. Personalen har genomgått en särskild utbildning som inte finns i Sverige. Våra kuratorer är den närmaste motsvarighet som vi har här. Det finns måttligt stöd för att psykosocial rådgivning är effektiv vid behandling av lindriga och måttliga depressioner i primärvård.

 

Lång psykodynamisk terapi

Psykoanalys och ursprungliga psykodynamiska terapimetoder bygger på antagandet att tidiga barndomsupplevelser påverkar livet för den vuxne, och att förändringar sker genom att man kommer till insikt om tidiga upplevelser och omedvetna föreställningar. Behandlingen pågår under lång tid, oftast i flera år. Det saknas stöd för att lång psykodynamisk terapi är effektiv vid depressioner.

 

Dialektisk beteendeterapi

Metoden utformades på 1980-talet för att behandla personer med diagnosen borderline-personlighetsstörning, även kallad emotionellt instabil personlighetsstörning. DBT bygger på beteendeterapi, kognitiv terapi, dialektisk filosofi samt moment ur den zenbuddistiska filosofin som medveten närvaro och acceptans. DBT bygger på en syntes av förändringsstrategier och acceptansstrategier samt att inta ett dialektiskt förhållningssätt. DBT består av ett flertal behandlingskomponenter som individuell terapi, färdighetsträning i grupp, telefonsupport samt konsultationsteam för terapeuter. Färdighetsträningen i DBT fokuserar på fyra olika områden: medveten närvaro, hantera relationer, reglera känslor och att stå ut när det är svårt. I terapin arbetar man med kedjeanalyser för att förstå förlopp med fokus på känslor, tankar, beteenden och konsekvenser. Utifrån dessa analyser arbetar man med att hitta nya mer långsiktigt konstruktiva sätt att hantera sina problem.

 

El-behandling (ECT)

El-behandling, eller elektrokonvulsiv behandling (förkortas ofta ECT), används vid svåra depressioner, bipolär sjukdom eller när patienten inte har blivit bättre av andra behandlingar som man provat. Många som har en svår egentlig depression blir symtomfria av el-behandling, även patienter som har provat annan behandling tidigare utan resultat. Effekten kommer snabbare och är större än vid läkemedelsbehandling, men den varar inte så länge. Därför kan man inte nöja sig med enbart el-behandlingen. Man brukar fortsätta med läkemedelsbehandling för att minska risken för återfall.

 

Ljusterapi

Ljusterapi utvecklades för att behandla det som kallas årstidsbunden depression eller vinterdepression. Eftersom man vet att mängden dagsljus påverkar människors välbefinnande, borde personer som brukar bli deprimerade under den mörka årstiden kunna påverkas positivt av att få extra ljus. Den vanligaste ljusterapin innebär en till två timmars vistelse i ett starkt upplyst rum, varje dag under ett par veckors tid. Den här behandlingen har viss effekt – men den är inte säkert större än effekten av placebo (”simulerad” behandling). Man vet alltså inte om ljuset i sig påverkar, eller om det handlar om andra positiva följder av att få behandling. Det saknas stöd för att ljusbehandling har större effekt än placebo. Tyvärr vet man väldigt lite om vilken inverkan en timmes daglig utomhusvistelse under vintern kan ha som behandling av årstidsbunden depression. Då får man nämligen en större ljusmängd än i ett ljusbehandlingsrum.

 

Johannesört

Effekten av johannesört är vetenskapligt bevisad vid kortvariga och lindriga depressioner. Biverkningarna tycks vara mildare än hos andra antidepressiva läkemedel. Men det finns ändå allvarliga risker som är viktiga att komma ihåg om man använder johannesört. Effekten av andra läkemedel, till exempel p-piller, hiv-medicin, blodfettssänkande och blodförtunnande medel, kan försvagas av johannesört. Om man använder andra antidepressiva läkemedel samtidigt med johannesört, kan man råka ut för en överstimulering som i värsta fall kan leda till så kallat serotoninergt syndrom, som är livshotande. Man ska alltså inte tro att johannesört är riskfritt bara för att det klassas som naturläkemedel. Om du använder andra läkemedel bör du tala med en läkare innan du börjar använda preparat som innehåller johannesört. Det finns måttligt stöd för att metoden har effekt vid kortvariga och lindriga depressioner.

 

Experimentella metoder

Transkraniell magnetisk stimulering (TMS) är ett sätt att påverka den elektriska aktiviteten i hjärnan med en elektromagnetisk spole som placeras på patientens huvud. Man hoppas kunna ersätta den nuvarande el-behandlingen med TMS, därför att den skulle vara enklare att genomföra. Men än så länge finns det inte tillräckliga bevis för att TMS är lika effektivt som de behandlingsmetoder som redan används, och därför bör metoden enligt SBU bara användas i forskningen.

 

Vagusnervstimulering (VNS) är en metod som har utvecklats för svårbehandlad epilepsi. Man opererar in elektroder i nacken som ska stimulera en viss nerv, vagusnerven. Förhoppningen är att VNS ska fungera också vid svårbehandlade depressioner. Men VNS har hittills ingen säkert påvisad effekt mot depression, och metoden bör inte användas annat än i forskningssammanhang.

 

Ingen av dessa två experimentella metoder har tillräckligt vetenskapligt stöd för att användas i vanlig sjukvård.